6 december
Upp och ner och upp och ner...
Igår började jag som sagt mitt tremånadersvikariat och det känns bra. Även om det är lite "stökigt" på jobbet just nu, så är jag jätteglad åt det. Men det tar på krafterna, i alla fall psykiskt. Man kan ju tycka att det är ett "glidarjobb", där vi tittar på film, bowlar, gympar och badar bl a. Men att hela tiden gå och vänta på nästa utbrott känns på, även om jag förmodligen kommer att vänja mig mer och mer med tiden. Fast förhoppningsvis kommer det också att bli mindre och mindre utbrott med tiden också.
Idag var det meningen att vi skulle bada, men det slutade med att jag och en av killarna stannade kvar på jobbet och "bara var". Det var lugnast för honom att göra så idag. Det gäller att vara flexibel, och det blir ju aldrig enahanda eftersom man i förväg inte vet hur dagen kommer att bli. Men jag trivs med grabbarna :)
På hemmafronten var gårdagen en bra kväll. Både Elias, Lisa och Margareta kom hit och jag fick bjuda på lite mat. Ja, inte åt Elias förstås, honom är det bara Lisa som kan ge mat än så länge. Men vi hade en mycket trevlig kväll, med prat och kaffe och bebismys. HELA kvällen var bra, och jag somnade gott så småningom.
Ikväll har jag vilat lite, tvättat och diskat, tittat på tv och bubblat. Och pratat lite i telefon. Och nu ska jag snart försöka gå och sova lite. Men först liiiite med datortid ;) En lite lagom slapp hemmakväll...
Det är iaf bara 18 dagar kvar till jul, och som vanligt efterlyser jag julkänslan! Nog var det väl mysigt när man var barn och kände den där förväntningen? Nu känner jag mest att julen är överreklamerad och vill att den ska passera.
Det jag längtar efter nu, är till slutet av januari då jag får åka till NY igen. Det är ett år sedan jag var där sist, och jag saknar brorsan och barnen. Och så får jag en "riktig" lön i slutet av januari, och det ser jag förstås också fram emot :)
För övrigt känner jag att jag har många funderingar i huvudet just nu, men inte så många som jag vill dela med mig av. Iaf inte nu. Men det är lite rörigt i huvudet emellanåt, och det märks bl a på mitt något korta minne. Men även det ska ju bli bättre, så det är väl bara att "gilla läget" så länge antar jag.
Men att vara mormor är något som bara känns bättre och bättre. Undrar just hur bra det kan bli att kännas? Det kändes super redan från början, och som sagt, den känslan bara ökar med tiden. Underbart!
Igår började jag som sagt mitt tremånadersvikariat och det känns bra. Även om det är lite "stökigt" på jobbet just nu, så är jag jätteglad åt det. Men det tar på krafterna, i alla fall psykiskt. Man kan ju tycka att det är ett "glidarjobb", där vi tittar på film, bowlar, gympar och badar bl a. Men att hela tiden gå och vänta på nästa utbrott känns på, även om jag förmodligen kommer att vänja mig mer och mer med tiden. Fast förhoppningsvis kommer det också att bli mindre och mindre utbrott med tiden också.
Idag var det meningen att vi skulle bada, men det slutade med att jag och en av killarna stannade kvar på jobbet och "bara var". Det var lugnast för honom att göra så idag. Det gäller att vara flexibel, och det blir ju aldrig enahanda eftersom man i förväg inte vet hur dagen kommer att bli. Men jag trivs med grabbarna :)
På hemmafronten var gårdagen en bra kväll. Både Elias, Lisa och Margareta kom hit och jag fick bjuda på lite mat. Ja, inte åt Elias förstås, honom är det bara Lisa som kan ge mat än så länge. Men vi hade en mycket trevlig kväll, med prat och kaffe och bebismys. HELA kvällen var bra, och jag somnade gott så småningom.
Ikväll har jag vilat lite, tvättat och diskat, tittat på tv och bubblat. Och pratat lite i telefon. Och nu ska jag snart försöka gå och sova lite. Men först liiiite med datortid ;) En lite lagom slapp hemmakväll...
Det är iaf bara 18 dagar kvar till jul, och som vanligt efterlyser jag julkänslan! Nog var det väl mysigt när man var barn och kände den där förväntningen? Nu känner jag mest att julen är överreklamerad och vill att den ska passera.
Det jag längtar efter nu, är till slutet av januari då jag får åka till NY igen. Det är ett år sedan jag var där sist, och jag saknar brorsan och barnen. Och så får jag en "riktig" lön i slutet av januari, och det ser jag förstås också fram emot :)
För övrigt känner jag att jag har många funderingar i huvudet just nu, men inte så många som jag vill dela med mig av. Iaf inte nu. Men det är lite rörigt i huvudet emellanåt, och det märks bl a på mitt något korta minne. Men även det ska ju bli bättre, så det är väl bara att "gilla läget" så länge antar jag.
Men att vara mormor är något som bara känns bättre och bättre. Undrar just hur bra det kan bli att kännas? Det kändes super redan från början, och som sagt, den känslan bara ökar med tiden. Underbart!
Kommentarer
Trackback
